Jag önskar att jag kunde hata dig.
<3
Alldeles död
Skadskjuten kråka
Hade massor med tankar och känsla att få ner här. Men efter att ha duschat är jag en ny människa och har spolat bort all sorg och all saknad. Finns dock en stor risk att känslorna kommer tillbaka när jag minst anar det.
Just be you. Yeah right.
Jag har många ideer nu. Men de fullföljs aldrig utan seglar bort över solnedgången som en barkbåt. Skärpning krävs, måste bli bättre på att producera fotoideer, dikter och texter. Jag mår nog bättre om jag uttrycka mig. Känner mig mer personlig då. Blir en helt annat människa. Jag önskar att jag var mer ödmjuk och att samhället belöndade det. Att vara snäll och ödmjuk ger inget i världen. Tyvärr. Ibland känner jag mig bara jävligt lost, som en etta första dagen i matsalen, som en gammal tant på macdonalds, som en liten Estetpojk med dreads i stora kalla världen.
Aja godnatt världen. Dags att vila nu och sortera upp dagens intryck. Hoppas att morgondagen känns bättre.
Funderar på att börja visa min blogg, men måste tänka över det mer. Aja. Ha det, stay black och hela den skiten.
Machoman?
Hej bloggen, nu håller du på att bli en sån där alldaglig blogg som berättar om vad som hänt under dagen. Men i nuläget orkar jag verkligen inte bryr mig. Hela min kropp är full av energi efter gymmet. Ja du läste rätt. Jag har gymmat. Tagit mina 85 otränade Svesson kilo in på ett gym av pumpande 18åringar och gamla biffar. Herregud alltså. Är så stolt över mig själv så att det är löjligt. Så fort jag gick in bland maskiner och hantlar så sa allt i min kropp till mig att gå( om inte springa) därifrån och aldrig komma tillbaka. Möttes av så sjukt många blickar med, killar om har tränat i några månader kanske som bara tittar på varandra och skrattar när det kommer en ny. Men jag är stolt över mig själv. Jag sket fullständigt i dem. Hade det varit ett årssen hade jag blivit halvt förkrossad och dratt därifrån. Men deras blickar och skratt bara strudsar, för att jag är jag. Trivs med det. Tänker inte någon vältränad " snygg" kille med linne för att visa sina halvbiffiga armar stå ivägen för mig.
Såå summan av kardemumman är att jag är nöjd, och stolt.
So lets shine on , and wait for the summernights of love and life.
Tandläkarväder.
Hejdu. Jag är stressad, måndagar är verkligen inte mina dagar. Movivationen var på topp när jag vaknade imorse, nu är den slagen i botten . Trött på hela världen typ, vill spy och sova förevigt. Ehhhm imon ska jag ge mig på och gymma, hur jävla dumt det nu egentligen är. Lär ju ha ångest när jag släpar mina otränade kilo in på gymmet bland alla biffar. Aja, utmana dig. Då kommer du någonstans i livet. Känner mig ändå hoppfull för framtiden, mycket som händer, får väl dras med i det på ett eller annat sätt. Dont stop. Då dör du. Trött på fotbollen, riktigt drygt nu bara. Hoppas att gymmet inspirerar mig så kan jag skita i fotbollen och alla äckelego där. Hoppas verkligen inte att jag är såhär, men blir så jävla äckeltrött på folk som förändras i andra människors sällskap. KIllar som är helt lugna och ödmjuka när man är själva med dem och sen bara blire machonörd för hela slanten såfort man handlar i en grupp. Herregud. Jag saknar omtanke, förståelse och ödmjukhet hos människor. Fler borde ha det. Hoppas att det finns folk där ute som har de delarna, för att jag börjar bli less och tänker sova nu. Godnatt bloggen, jag älskar att hata dig.
What did you do to me?
Det finns dagar då jag verkligen inte har något att säga. När jag är tom på ord, och hela dagen mer eller känns som en svag dimma och energin är på halvfart. Så länkar en fin låt istället. Enjoy, trotts att ingen läser.
http://www.youtube.com/watch?v=h_m-BjrxmgI&ob=av3e
Save tonight
Ångesten och ovissheten blir för stor. Jag faller. Faller ner på marken, krashlandar med mina känslor i min utsatthet. Jag reser mig inte igen, inte efter att ha blivit nersparkad ännu en gång. Hjärtat dunkar och jag tappar fattningen. Jag reser mig inte upp igen. Jag trillar sönder, och bitarna flyger iväg med vinden och kvar finns bara jag, men ändå ingenting.
hur ska det gå?
Jag tror att jag börjar förstå. Att äntligen komma till insikt är en fackla i natten, en ljusglimt i mörkret och en kram en vinterdag. Det är den där lilla sekunden som gör att man hinner med tåget, att man får ett leende av en söt tjej i matan och att man helt enkelt pallar med livet i vissa stunder. Att få veta mina brister gör mig starkare. Att hjälpa mina vänner får mig att må bra. Värmer mitt hjärta. Värmer min själ. Den sträker sig in med en pincett och plockar bort ångesten bit för bit.
Goodbye my lover. You will always be my first love. Even if i hate you.
